Reglene om personskadeerstatning i Sverige tilsvarer i grove trekk våre. Det konkrete tap erstattes. Første ledd i skadeståndslagen 5 kap 1 §har følgende ordlyd:
« 1 §. Skadestånd til den som har tillfogats personskada omfattar ersättning för
1.    sjukvårdskostnad och andra utgifter,
2.    inkomstförlust,
3.    sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men samt olägenheter i övrigt till följd av skadan. »

Svensk rett skiller seg imidlertid på et punkt fra reglene i skl. Når erstatningen må anses å ha vesentlig betydning for skadelidtes underhold, oppstilles terminerstatning som hovedregelen. Skadeståndslagen 5 kap 4 §har følgende ordlyd:
« 4 §. Ersättning för framtida inkomstförlust eller förlust av underhåll fastställes i form av livränta eller engångsbelöpp. Är ersättningn av väsentlig betydelse för den skadelidandes försörjning, skall den utgå som livränta, om icke särskilda skäl talar däremot.
Fastställd livränta kan, om skäl föreligger, helt eller delvis utbytas mot engångsbelopp. »